jag är ett äventyr


2009-05-26





Ibland börjar till och med jag själv fundera över vad som är fel med mig. Nu, för en timme sedan kände jag att sommarnattens klara himmel och ljumma vindar kallade på mig... Så jag lockades ut i naturen och ner till sjön, ut på bryggan och nästan ner i vattnet. Jag hade planerat att bada, gick därför ner i badrock (väldigt mysigt, ja), men vågade inte hoppa i då min vandringsväg ner till sjön inte var så fridfull och lugn. När den lilla grusvägen gick över till gräsväg, in i skogen, så försökte jag först med tricket att "sjunga för mig själv" för att hålla alla läskiga tankar borta men det fungerade inge vidare så jag la benen på ryggen och sprang allt jag hade genom skogen!! Jag kände mig som en beige batman med min öppna badrock som fladdrade som en mantel bakom mig när jag swischade igenom den gröna bladskogen... Tyvärr såg jag nog mer ut som en galen jävel med lös tvångströja som sprang runt och jagade får.

Väl nere vid bryggan och vattnet var det som om en vind av lugn svepte över mig, för jag blev ärligt talat helt avslappnad och modig (ha ha), dock inte modig nog för att hoppa i det kolsvarta spegelblanka vattnet. Men att dingla med fötterna ner i, var inga problem, för vattnet var ljummet... Gissa om det var sommarupplevelsen NO.1 i år? Yes it was. Helt underbart. Det var riktigt mysigt och fint nere vid sjön! (Bilden ovan^)

Vägen hem liknade vägen ner... Tyvärr... Kanske lite värre. Verkade nog ännu mera galen, eller.. Sinnessjuk? Gick med mobilen på högsta volym till (vad vet jag) någon låt samtidigt som jag gick/sprang och skrattade och grät om vartannat... Så sjukt jävla rädd har jag nog inte varit på länge! Jag och mina nattliga/mörka promenader i skogen, what's up with them?! Varför ger jag mig in på vägen jag aldrig egentligen vill ta? Just precis, ÄVENTYR... Kan bara inte låta bli.
Fast en sak är säker. Och det är att jag hädan efter ska försöka dela mina upplevelser och äventyr med någon. Frivillig, anyone?



"fan så mycket bättre att steka i solen, än att stå och steka raggmunkar"
Jag säger precis som Emma sa... Vi båda kastade oss ut i solen direkt när vi kom hem (på var sitt håll)... Gissa vilka som aldrig i sina hela liv kommer steka en enda jävla raggmunk till? Jo, Emma och Lisa. "Tvingades" stå vid ett stort stekbort och steka i ca 3 timmar idag när det var som soligast och varmast utomhus.
Sammanfattningsvis kan man ju i alla fall säga att vi stekte 24/7 idag ;-)

Imorgon väntar en välförtjänad sovmorgon, men just nu väntar sängen!
"Och allting som vi gör, det gör vi tills vi dör" / PUSS och nighty ♣

Kommentarer

Jag är frivillig!;) Men om dina äventyr involverar mörka skogar så kommer jag bajsa ner mig :O

2009-06-05





Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0